Du är här

Dinaburgas slottsruiner och miniatyrmodell

Slottsruiner från 1200-talets Livländska ordensmästares Ernst von Ratzeburg slott. På slottsbacken ställts ut slottets miniatyrmodell medan i ett närliggande museum – en historisk exposition. Finns i naturparken "Daugavas vattenkurvor".

Dinaburgas slott som en gränsfästning riktat mot Litauen byggdes på Naujene fornborgs gamla ställe 1277 av Livländska ordenmästare Ernst von Ratzeburg. Strax efter att slottet stod färdigt belägrades det 1278 av litauiska trupper under kungen Trojdens ledning. I 1200-talets latgaliska området ingick också den nuvarande Latgales sydöstra del, som fr o m 1264 hade varit ordens egendom.

På Daugavas vänsta flodbank låg sēļi stammens landsområden som sträckte sig upp till Naujene, som trots att den låg höger om Daugava nämntes i ett 1259 dokument som sēļi landsgränsens östligaste punkt.

Vid Naujene fanns ett av de 3 viktigaste övergångsställena över floden Daugava (andra två låg vid Sēlpils och Doles ö), vilka användes av litauer för att invadera Vidzeme. På detta ställe – vid litauiska gränsen -  byggde den Livländska orden sitt Dinaburga slott.

Den ovannämnda historien stämmer överens med Gilbert de L’Anouarsresebeskrivning från 1413: “Från Koknese for jag med alla mina släden uppåt över livernas flod (Daugava) och kom fram till Livländska härskarnas slott kallat Daugavpils, som är deras sista slott här vid Litauens gränser.” 1888 genomfördes på fornborgen första utgrävningar under V. Neimans ledning. Då avtäcktes också slottets forngrund som låg under ett 7-9 ft tjockt lager av ruiner och spillror.     

Eftersom 1811-1829 användes slottsruinerna flitigt som tillskott för byggmaterial var slottets översta del redan helt förstörd – stenar och tegelstenar hade tagits ut och förts till Daugavpils för en ny fästningsbyggnad. Trots den skoningslösa förstörelsen lyckades man genom utgrävningarna komma åt tillräckligt mycket material för att forma en uppfattning om slottets ursprungliga mått och inredning.

Slottsbyggnadens största längdmått är ca 59 m, största bredden (i väständ) - ca 26 m. Som byggmaterial hade använts väldigt stora tegelstenar (mått: 30 x 14 x 10 cm), stenblock (främst till grund) och kalkstensplattor. Ingången lär ha befunnits på östra sidan bakom 2 förslott som hade varit omringade av stenblocksmurar och gravar.

Dessa kunde fyllas med vatten via en enkel fördämning och därmed göras svårforserade. In i slottet kom man över en vindbrygga genom en port som garderades med speciella torn – rotundor. Slottets äldsta (östra) flygel byggdes möjligen redan på Ernst von Ratzeburg tid medan den nordliga och västliga flyglar - möjligtvis runt 1313 då ordensmästaren Gerhard von Jorke restaurerade slottet, samt under ordensmästaren Goswin von Herike som 1347 lär ha byggt upp fyra torn. Genom utgrävningar har bara två tornplatser fastställts – i sydöstra och sydvästra hörnen.

Det är inte uteslutet att under Goswin von Herike också förslotten hade befästats med tornliknande konstruktioner. Slottets östra flygel lär ha rymt tre källarlokaler. På andra våningen av slottets entrébyggnad hade funnits ett noggrant planlagt slottskapell med färgrika profilerade valvribbor, dörr- och fönsterkarmar. Kapellets nordliga flygel anslöts av ordenrådssal, väster om salen fanns remter (ett mötes- och matsal). I västflygeln åt Daugava håll befann sig möjligen slottsförvaltares boningslokal.

Nedanför de ovannämnda rummen fanns kök, förråd, värmelokaler och ordenbrödernas sovsal. På slottets södra del var en rymlig utegård. Hela slottsensemblen omringades av en tjock stenmur som i gårdens södra del kompletterades med en smal träbyggnad eller bröstvärnets stödbyggnad.

Vägbeskrivning: 
Coordinates:
55.909290, 26.725273
An alternative description

Daugavpils distrikt, Naujene socken, Vecpils
+371 65422818
+371 29468988
Språk som talas: 
Inträde: 
Rabatter: 
Senast uppdaterad: 
30.09.2014