Alla länder har sin egen uppsättning kulturer, symboler och seder som gör det unikt. Naturligtvis är Lettland inget undantag i detta. En rik kultur och uråldriga traditioner har vuxit genom tiderna och har format mycket av vad Lettland är idag. Traditionerna som har bevarats och vårdats med omsorg är det som lockar både letter och besökare från hela världen att följa deras nyfikenhet och öka deras kunskap. Vare sig det gäller högtider, resor till det förflutna, utforskning av gammal kultur eller prydnader som Lielvārde-bältet är det en resa genom tid, kultur och värderingar. Vi sätter igång!
Midsommar
Midsommar eller Jāņi som det heter på lettiska är en av de mest traditionsrika högtiderna i Lettland. Det firas varje sommar den 23 juni och markerar årstidernas växling – sommarens ankomst och den tid då dagarna blir kortare och nätterna längre. Den lettiska midsommaren är baserad på den gamla inhemska högtiden som ägde rum mellan sådd och skörd. I dag är det en högtid som fortsätter de gamla traditionerna som att plocka midsommarörter på de blommande ängarna, väva kransar, tända en brasa och hoppa över den och leta efter ormbunksblomman.
Midsommar är blomstringens tid: i juni i Lettland blommar ängar, spannmål, potatis, ärtor och bönor, vilket är anledningen till att midsommarafton ofta kallas för örtaftonen eller örtdagen. I den inhemska lettiska kulturen har varje blomma och gräs sitt eget användningsområde inom folkmedicin, spådomar, buketter, gåvor och kranstillverkning. Under Jāņi är natten en särskilt viktig tid. Det är den kortaste natten på året, som enligt traditionen ska tillbringas vaken. Forntida tro säger att den som sover under midsommarnatten sover bort hela sommaren. På midsommarmorgonen måste kvinnorna tvätta ansiktet i dagg för att bli vackra, och männen måste vada runt i daggen för att få pengar i stövlarna.
Efter så många aktiviteter ska man förstås äta sig ordentligt mätt. Midsommarbordet är otänkbart utan spiskumminost, piroger och öl. Det bästa sättet att förstå denna högtid på är genom att uppleva det precis enligt de gamla letternas traditioner!
Lettlands etnografiska friluftsmuseum
Det bästa sättet att lära sig om Lettlands historia, traditionella ritualer och antika hantverk är att besöka Lettlands etnografiska friluftsmuseum i Riga. Här kan du uppleva den traditionella livsstilen hos lettiska bönder, hantverkare och fiskare, se gamla bondgårdar och utställningar och prova på traditionella arbeten som t.ex. träsnideri.
Museet grundades 1924 och ligger idag vid sjön Jugla i Riga på en yta av 87 hektar. Museets särskilda mervärde är de gårdar, hantverksverkstäder, väderkvarnar, smedjor, krukmakerier och tjärugnar som är typiska för Lettlands kulturhistoriska regioner – Kurland, Zemgale, Vidzeme och Lettgallen. Där kan man också se museets utställningar som visar upp och beskriver perioderna, landskapen och gårdarnas verksamheter. Museet är inte bara en återspegling av gamla tider, utan är också plats för olika verksamheter – där arbetar hantverkare, traditionella lettiska högtider firas och i utställningshallen anordnas utställningar av konsthantverk och museisamlingar.
Den liviska kusten
Lettlands bebos huvudsakligen av baltiska folkslag, men i vissa kustområden i Vidzeme och Kurland bor också ett av de finsk-ugriska folkslagen – liverna. Hundraåriga liviska fiskebyar på den liviska kusten kan ses i en 50 kilometer lång sträcka längs Irbe-sundet i norra Kurland.
Här har både den gamla liviska kulturmiljön och naturen med sandstränder och tallskogar bevarats. Det är här som de kurländska livernas unika kulturmiljö växte fram, vilket tillsammans med det liviska språket och de gamla sederna och tänkesätten anses vara grunden för den traditionella liviska kulturen. Liviska fotspår kan också skönjas i modern lettisk kultur – liverna och det liviska arvet dyker upp som motiv i olika verk inom litteratur, musik, teater och konst. Hur förstår man bäst den liviska livsrytmen och dess viktiga avtryck i lettisk kultur? Naturligtvis hos själva liverna!
Den bästa tiden att göra detta är den första helgen i augusti, då liverna samlas i Mazirbe för den liviska festivalen.
Suiterna i Alsunga
Det sägs att det inte finns något folkslag som suiterna! Men det kan man bara uppleva själv genom att lära känna denna urgamla kultur. Suiti kommun i den västra delen av Kurland är känd för sina unika traditioner, den suitiska dialekten och mattraditionen. Den suitiska kulturmiljön är en samling kulturtraditioner som är viktiga för suiternas kulturella gemenskap, som förenar Alsunga, Basi, Gudenieki och Jūrkalne, de kurländska områden vid Östersjön Suitiska kvinnor sticker ut med folkdräkter, som är väldigt annorlunda jämfört med resten av Lettland. De visar suiternas stolthet, deras självförtroende och deras önskan att bli uppmärksammade. Kostymerna kännetecknas av kombinationer av ljusa färger som orange, rosa, röd och gul, som blandas på yllehalsdukar, kjolar, jackor och sjalar. När suitiska kvinnor uppmärksammats hörs de säkert med sin karakteristiska flerstämmiga sång som ackompanjeras av en bordun (en konstant tonhöjd).
Att besöka en riktig suitisk gård bör definitivt kombineras med en rundtur av de branta stränderna i Alsunga och Jūrkalne – det är där som suiterna själva har tillbringat sina dagar i århundraden. Där kan alla prova bordunsång vid havet!
Lielvārde-bältet
Lettlands kultur är rik på traditioner. Men finns det något särskilt traditionellt som vem som helst kan få användning för i sitt liv? Absolut! Det är Lielvārde-bältet. Detta är inte bara en vacker prydnad, utan också ett enastående vävhantverk. Den består av ett röd- och vitmönstrat tyg som är vävt i mitten eller i kanterna med en tråd, ofta grön, mer sällan blå eller violett, med ett varierande mönstermotiv eller geometriskt ornament. Det är vanligtvis 10 centimeter brett och brukar att vara upp till 3 meter långt!
Även om varje region i Lettland har sin egna folkdräkter, färger och mönster är det Lielvārde-bältet som har blivit beviset i modern mytologi om bältesmönstrens uråldriga ursprung. Ibland ges detta bälte och dess prydnad till och med särskilt skydd. Både mönstrens rikedom och de inbäddade myterna gör Lielvārde-bältet till ett unikt tecken för den lettiska kulturen idag. Motivet som är karaktäristiskt för bältet har blivit en av symbolerna för letterna, det förekommer på otaliga ställen – på hattar, halsdukar, handskar, tyger, smycken, keramik och till och med tatueringar. Lielvārde-motivet förekommer till och med i lettiska pass!